hiltonsuicide

Breaking dawn var en besvikelse rentutav, speciellt slutet. Det var så.. lamt. Finns inget jag hatar mer än mary sues och Bella är ett praktexempel på en sådan. Ska inte gå in en massa på detta men vad i helvete är en "åttiofjärdedels sekund"? FINNS DET ENS? Vart ligger logiken? En åttondels sekund och en sextondels sekund kan man acceptera, men åttiofjärdedels? Icke.

Även att mina tankar har snurrat vilt idag. Varför finns kärlek? Den meningslösa attraktionen till en annan människa. Varför är ödet så tragiskt och sliter människor ifrån en så tidigt? Kärlek, det är väl ganska mycket som Romeo och Julia. Underbart men slutar i tragedi. Jag inser att jag låter lite bitter, kanske även väldigt bitter, men jag har all rätt till det. Det tycker iallafall jag, inget går just som man vill eller hoppas.

Har även varit med Angelica, Liss, Moa och Lina idag. Vi fikade, pratade, skrattade, åt glass, kollade glasögon och kläder. Det var hemskt kul! Även att vi hittade de sötaste klänningarna idag, kärlek vid första ögonkastet. När vi var på Ica mötte vi Linas lillkusin (var det så?), hon var.. Rätt så klängig på Lina och det blev bråk om henne, vems Lina det var. När vi stog i kassan tittade jag bakåt mot glinen som stog vid glassdisken, dom tittade mot oss. Ni vet den där saken i McDonaldsreklamen som pappan gör mot "Bosse"? Jag gjorde den mot dom. En såg helt förskräckt ut. Så man kan säga att mina dagar är rätt så blandade med glädje, sorg och bitterhet.